Dynasti

Det var två stycken som bodde i en stuga.
Helt plötsligt träffar de Jelger. De träffar Charlie och de träffar Nola.
Det visar sig att de har en del gemensamt.
Tiden går medans det föds barn och tamdjur.
Det skapas kulturskatter som blir till sägner.
Fett!
Någon vill författa en sammanfattande bok om alltihopa.
Jaha, nu då?
Vi kanske borde skriva en sammanfattande bok om alltihopa?
Vad tror ni om ett museum?
Museet blir till en kommunal institution.
Så plötsligt förvaltar kommunen den energi som en gång skapade en blomstrande dynasti.
Attans..

kaffe & konst

Mina arbetsuppgifter är till exempel att sälja konst..
Och att jag ska jaga bort alla vilda djur..
Men jag får dricka hur mycket kaffe jag vill.

Nakna namn

Hon säger mitt namn som om det vore en uppenbarelse. vet inte vad det var. men något var det. hon sa mitt namn. mjukt. razmus. det klingade lite i bakgrunden efteråt. vet inte hur det var. akustiken var väl inte den bästa. men klingade. det gjorde det. det var inte varmt. det var inte kallt. men gåshud. det hade jag. vet inte varför. gåshud. gåshud överallt. lite på snoppen också.
rös. är otroligt kittlig i nacken. dör lite när man berör mig där. träffade en galaktofag idag. han avgudade mjölk. han drack mjölk till allt. när man dricker alkohol. varannan vatten. men han tog varannan mjölk. mjölk. inte gott. inte mjölk. nej? det är lite som pythagoras. en snilleblixt.
små nakna namn. naket. älskar naket. man ska vara naken. naken är fint.

Kalt

Ni som läser. ifall det är någon. har ni fastnat för något. så himla mycket att man inte kan släppa det. det går inte, det biter sig fast. jag har det iallafall. för flera saker. både bra och dåliga. för- nackdelar. jobbiga. roliga. ledsamma. spännande. saker.
det är som en klump i magen, som har fastnat där. som inte kan ta sig loss. även ifall jag hoppar upp&ner i flera timmar. även ifall jag hänger upp&ner i min trappa. den sitter fast. FAST. jag skakar lite på mig för att kolla ifall den är där när jag vaknar på morgonen. och det är den. alltid. varje morgon är den där. jag börjar tro att ifall den inte finns där skulle jag sakna den. har vant mig vid klumpar. jag undrar hur den ser ut. ifall den är slemmig? äcklig? eller bara som en sten. täckt med mat jag ätit under några veckors tid. eller kanske bara som en stor hård köttbulle. skulle vilja plocka ur den bara en gång. se hur den ser ut. lägga den i mitt rum. i mitt kalla rum. så den skapar kondens på mitt fönster. för den är varm. så jag kan skriva saker med mitt finger i kondensen på mitt fönster som min köttklump i magen har skapat. det skulle vara kul.
kasta boll med den med mina barn. mina barnbarn. mina barnbarns barn. eller bara, titta på den.
ha den i mitt rum hela tiden. i mitt kalla rum. i mitt kala rum. naket. det är vad det är i mitt rum. i mitt rum kan mitt sinne vara naket. ingen ser min blottade själ. den kanske inte är så blottad som jag vill att den ska vara. men jag kommer dit. det ska jag försöka med. all denna blottning. det är böter på det. ajabaja!

Snigel på fönstret.

Jag. Razmus. Har alltså börjat blogga. Blooggaa. Bloooooggaaa. Det jag en gång föraktade. Det jag fortfarande föraktar. Har jag. Razmus. Alltså börjat med. Jag vet inte varför. Kan va för att folk har bett mig. Men jag hoppas ändå att ingen läser den här. Den är så. Hemlig. Hemlig är det rätta ordet. Så hemlig. Ingen vet att den finns. Ungefär. Som korvbröd med ketchup. Jag skriver den, helt utan vetskap ifall någon. Någon gång. Kommer att snubbla in här. Att läsa det här stycket. Tänka "Vafan gör den här grabben. Varför bloggar han ifall ingen vet att han. Bloggar" Men det gör ingenting. Jag bryr mig inte.
För just nu. Under just denna stund. Klockan 00:59. Så sitter det en snigel. På min fönster ruta. Jag satt och tittade på honom. Och tänkte. Va skönt ifall han kunde prata. Komminucera. Jag pratade faktiskt med honom. Jag pratade. Med en snigel. I hopp om att han skulle svara. Så jag slapp sitta så ensam på nätterna. Och i mitt huvud. Så svarade han. Och han var trevlig. Ni vet en såndär lugn. Berättaröst som dom har i sagor. Som får en att tänka om. En sådan röst hade han. Vi säger att Snigel är S och Razmus är R. Logiskt.

R: Vad gör du på mitt fönster Herr. Snigel. Har inte du ett hem?
S: Jo, men jag har suttit på andra sidan trädgården. Och tittat på dig ett tag. Och sett att du varit ensam. Och så tänkte jag att jag skulle komma och hålla dig sällskap.
R: Jaha. Men Herr. Snigel. Hur länge har du spionerat på mig?
S: Det var ett par veckor sedan jag började dra mig fram genom den våta marken. Ett par veckor sedan.

I mina tankar. Svarade jag inte. Jag satt bara och tittade på honom. Att han hade sniglat sig fram i några veckor. Bara för att hålla mig sällskap. Men sen slog det mig. Han har väl också en familj. Någonstans där nere i trädgården. Så jag fick dåligt samvete. Det fick jag. Så jag hämtade en bit papper. Jag var väldigt varsam under tiden. Tog tag i honom. Sa att allt skulle bli bra. Att han snart var hemma. Så bar jag ner honom. Mitt i natten. Ut på gräsmattan. Där jag släppte ner honom. Sen gick jag in. Och genast när jag kom in i rummet så kände jag en.. Stank utav avund. Han har någonstans att ta vägen. Det har inte jag. Som det här med tågen. Jag har aldrig åkt dom här tågen förut. Och helt plötsligt ska jag sätta mig själv på ett. Och jag har inte en aning om var. Eller när. Jag ska kliva av. Det är skrämmande. Att omnejden inte är densamma. Men att jag måste ta det klivet. Någon gång. In i mörker. In i något nytt. Jag längtar. Så som man längtade tills att klockan skulle bli sex. När bolibompa gick. När man satt och verkligen väntade. Och när man somnade i slutet. För att man var så liten. Jag vet inte mycket. Men det jag vet. Är att "Hon säger: Det är lugnt" då. Just då. Kan jag ta det lugnt. Andas ut mitt orofyllda moln utav ångest. Som väntar på att komma ut. Som en klok vän till mig sa.

Vetenskap. Är också en religion.