Ouppmärksam längtan

Det är ju så att man tänker. Man tänker på saker.
Idag tänkte jag på pinnar. Väntade på bussen, det regnade på mig.
Och så låg det en pinne vid mina fötter. Ingen stor pinne.
Utan en liten gren bara. Den låg där. Folk trampade på den.
Trampade på dess existens. Dess liv. Jag orkade inte kolla.
Kunde inte stå ut med tanken av att vara den där grenen.

Svensk pop, Svensk indie. Regn, döda grenar. Svarta moln. Svart himmel.
Svarta träd. Mörkt. Mörker. Dystert. Varför leva i en värld fylld av dessa illdåd.
Man blickar ut, men ingenting finns där. Ingen.
Ingen läser. Ingen bryr sig. Ingen. Alla? Ouppmärksamma.
Ouppmärksam längtan. Alla längtar efter någonting.
Ingen längtar efter inget. Alla borde längta efter något.
Jag längtar efter inget. Jag är ingen.